Författarintervju med Malin Svensson

Det här är den första delen i serien “Författarintervjuer – det skrivande livet”.

Som manushandledare och lektörsläsare så passerar många manus mitt skrivbord, och varje gång jag läser ett manus så väcker det tankar kring HUR och VARFÖR just det här manusets historia kom till. Varför valde författaren just den här vinkeln, det här perspektivet eller den här stilen på språket? För oss skrivande människor så finns här en bottenlös brunn av intressanta frågor och svar.

Följ med mig på en spännande resa in i författarnas huvuden! Vi börjar med Malin Svensson som gav ut sin debutroman ”Brinna för dig” den 30 maj 2024. 

Min resa med Malins manus började hösten 2022 då jag fick läsa prologen och de första kapitlen av hennes urban fantasy-trilogi ”Brinna för dig” om Natalie och Julian. Under sommaren 2023 ringde Malin upp mig och frågade om jag ville manushandleda henne när boken började gå in på sina sista redigeringsrundor inför publicering. 

Det var ett roligt jobb. Malin har en förmåga att beskriva omgivningar, stämningar och den svenska lantliga småstaden med värme, trovärdighet och inslag av förtrollning. Hon skapar bakgrund, historik och relationer mellan sina karaktärer som gör att man snabbt sugs in, nyfiken på att få veta mer. Men framför allt vill man veta varför – varför det som sker i boken sker, varför karaktärerna väljer att agera som de gör. Och varför Malin ville berätta just den här historien. 

Bokslukaråldern ger nya upptäckter

Malin har alltid läst mycket och som 10-12-åring upptäckte hon vampyrböcker. Därefter följde serier som ”Beautiful dead”, ”Frost” och när ”Twilight”-boomen slog till så öppnade sig en hel värld av urban fantasy och young adult-böcker. Men för Malin var det mer än bara en fråga om läsning. Hon ville skriva och skapa en egen berättelse i genren. ”Brinna för dig” började därför ta form redan när hon bara var 15 år och karaktärerna Natalie och Julian kom till henne snabbt. Det finns något visst med just urban fantasy, reflekterar Malin under intervjun, som adderar ett speciellt spänningsmoment men framför allt låter dig resa bortom vardagen. Det ”fantastiska” i flera dimensioner, olika världar men framför allt en värld annorlunda från den vi vanligtvis lever i, skapar gränslösa möjligheter. Fantasin är det enda som sätter gränser. Och så förmågan att göra det trovärdigt – att skapa en värld som läsaren tror på. Malin gjorde därför research medan historien om Natalie och Julian tog form. Det är bra att sätta de viktiga detaljerna, inte bara rätt århundranden men även hur man levde då, och hur man t ex försvarade sig, så detaljer som rätt vapen är viktigt, menar Malin. Andra vardagsting som skapar trovärdighet är husgeråd och textilier – när uppfanns egentligen lakan? Vilken typ av lampor eller ljus använde man när Julian föddes? 

Intresse för religion

När Malin senare studerade teologi och religionsvetenskap på universitetet så kunde hon konstatera att den research hon gjort som tonåring stod sig väl. Jag noterade tidigt i mitt möte med Malin att hon har en gedigen kunskap i de här frågorna och jag tror att det är en av orsakerna till att hon rör sig så lätt och att texten flödar så bra mellan vår verklighet och skildringar av himmelen och helvetet. Samtidigt, påpekar Malin, så har hon inte gjort någon djupdykning på detaljnivå i alla avseenden. Men intresset för religion och de här frågorna bidrar absolut till valet av ämne och att det var relativt lätt för Malin att skapa den värld som Natalie och Julian lever i.  

Urban fantasy som genre ger en författare en ovanligt bred palett av verktyg och ingångar att jobba med när man vill berätta en historia om ont och gott, om himmel och helvete. När jag pratade med Malin i samband med att boken kom ut, så ledde vår diskussion in på just de grepp som hon arbetat med. 

Upptäckten av en trilogi

När Malin höll på att mejsla fram sin berättelse landade hon slutligen i att Julians mamma skulle vara dotter till en människa och en fallen ängel, en så kallad väktare vars uppgift är att skydda människor. Med det kom också insikten om att det här skulle bli mer än en enda bok, och där föddes den här trilogin. Malin skapade sig en båge per bok, som hon uttrycker det, en dramaturgisk kurva där hon kunde lägga upp berättelsens olika delar som slutligen kommer att länkas samman i den tredje boken. Lucifer fanns med från början i Malins skiss, liksom tanken om hur helvetet skulle gestaltas. Och det är en speciell upplevelse att läsa om det helvete och den skärseld som Malin skildrar i ”Brinna för dig”. 

Att gestalta Natalie

Som läsare känner man en ömhet inför Natalie, och här skildras en typ av ensamhet som är åldersöverskridande. Natalie må vara en tonåring, men hon har en gammal själ och en förmåga att se en andlig värld, något hon bär ensam för att inte riskera att bli tagen för galen. Att i bokform gestalta en karaktär som ser en parallell värld, som de övriga karaktärerna i hennes närhet inte ser, kräver en viss finess. Det är inte som att skriva manus för tv eller film där man kan visa parallella skeenden visuellt i ett enda klipp. När du skriver måste du separera dessa två olika skeenden, som sker parallellt, tydligt för läsaren. En sak som Malin jobbade med var att välja olika tempusformer för att skilja på tidsperioderna. Men även att hitta hur man på smartast sätt i just den här berättelsen kan berätta om Julians bakgrund och historia, utan att byta berättarröst eftersom boken genomgående är i jag-form ur Natalies perspektiv.

Vi diskuterade valet av berättarröst och Malin reflekterade över att det nog är ganska vanligt att utgå ifrån ett perspektiv som ligger relativt nära ens eget. Det ligger en utvecklingskurva i det som författare, att man ofta först i sina efterföljande böcker har blivit varm i kläderna och samlat på sig tillräckligt av erfarenhet och kunskap för att då välja att skriva ur ett annat perspektiv, menar Malin. Till exempel kommer delar av bok 2 i ”Brinna för dig”-trilogin att skrivas ur Julians perspektiv. 

Att det är så vanligt med en kvinnlig huvudkaraktär i kategorin urban fantasy var också något vi kom in på. För det finns en tydlig överrepresentation av tonårstjejer som får besök av killar med övernaturliga krafter – som om det i sig är något att längta efter – den upphöjda mannen som inte är som andra…Kanske är det ett äventyr som en ung kvinna längtar efter? Kanske är det så enkelt som att de flesta drömmar och fantasier i den här fasen av livet utgår från ett flickrum där hemligheter kan hållas dolda och utforskas utan de vuxnas eller den yttre världens dömande blickar. Kanske är det ett enkelt men framgångsrikt grepp och en scen som blir oundviklig om man ska skriva om ett möte mellan en tjej på gymnasiet, och en kille som kommer från en annan värld. Vi har sett det i ”Buffy the vampire slayer”, i ”Twilight” och listan kan göras lång. Malin och jag skrattade lite åt att Malin inte hade sett Buffy när hon började skriva ”Brinna för dig”, och att min fråga om huruvida Buffy och Angel varit en inspiration för Natalie och Julian satte fingret på det oundvikliga i att det inte finns så många andra naturliga mötesplatser i just urban fantasy, än det där flickrummet där hemligheten kring mötet med det övernaturliga, men även kärleken, kan hållas dold för omvärlden. Liksom det faktum att det är en ung tjejs enda egentliga privata plats att vistas på. 

Men det finns en annan aspekt här som Malin reflekterar över, den om utanförskapet och att känna sig annorlunda, något som de flesta unga tjejer gör. I en berättelse om ett möte med det övernaturliga så skildras ett utanförskap. Och att i de fall där det faktiskt inte bara är en känsla utan också en verklighet – det finns ett utanförskap för huvudpersonen på riktigt, för att hon är udda, annorlunda eller svår att förstå – där kan man som författare skapa både närhet och igenkänning hos unga läsare. Själv upplevde Malin ett utanförskap under sin tonårstid, vilket jag tror bidrar till det nyanserade porträtt som växer fram av Natalie – speciellt i kontrast till Natalies bästa vän Minnie som är mycket mer social. Vilket också förde oss in på Malins val att göra Natalie relativt analog för att vara en tonåring av idag. Malin var själv ganska analog – sociala medier kom först när hon var tonåring, hon fick sociala medier först vid 19-20-års ålder, så det föll sig naturligt att skriva ur det perspektivet. Men samtidigt var det också ett medvetet val för att berättelsen ska vara tidlös och inte bunden till en viss tid – Malin nämner med flit inte namn på sociala medier och appar i boken. 

För mig som läsare ger den analoga vinkeln av Natalie också en logisk och tydlig förklaring till varför hon och Julian kan connecta så bra, eftersom han levt hela sitt liv främst analogt i alla tidsepoker innan internet och smartphones. 

Störst av allt är kärleken

Det som stannat med mig genom hela den här läsprocessen, och de olika utvecklingsstadierna av Malins manus, är trovärdigheten. Jag tror på Natalies känslor och val. ”Brinna för dig” får mig att reflektera över vad både livet och döden är, var vi hamnar när vi dör, och vilka inneboende krafter som finns i vår kärlek. Att dessa krafter mycket väl skulle kunna överleva även om vår kropp inte gör det. Att inte avfärda det vi vet – kärlekens omätbara storhet – bara för att vi är rädda för det vi inte vet. Vi vet att kärlek är en energi olik allt annat. Och här skildras kärleken mellan förälder och barn, mellan syskon, mellan vänner, människa och djur, mellan människa och natur. Och mellan två älskande. Den gestaltas som i förbifarten men utan att försvinna eller bli kliché. Mer som en bra miljöbeskrivning på ett välplacerat ställe. När jag läser Malins bok inser jag att det mycket väl skulle kunna finnas en möjlig annan verklighet och det är en spännande resa att få följa.

I nästa intervju möter jag Lena Berglin, som debuterade med romanen “Kick off” i december 2023.

Väl mött!

/ Anna